Mia

Jag är en handfull, jag erkänner det. Jag är som ett yrväder för det mesta med känslor och tankar som i bland nästan blir för mycket för mig att hantera. För det mesta gör det mig oslipad, jag försöker hysteriskt inombords finna de rätta orden för att beskriva det som sker inom mig. Oh, how I try sometimes.

Dagen är varit smärtsamt lång. Jag är konstant orolig för saker kring mig vilket automatiskt gör mig spänd och långt i från komfortabel i min omgivning. Någonting saknas, men jag kan inte sätta fingret på vad. Kanske en trygg punkt? Jag är alldeles galen, men jag känner mig så ytterst utsatt utan den fasta punkten.
Kär och galen, jag saknar nog Jimmie för mycket just i detta tillfälle. Jag är i desperat behov av närhet, ömhet och den varma trygga famnen.
Som jag längtar till torsdag, jag åker till Stockholm vid lunchtid för att organisera och ordna upp saker innan han kommer tillbaka från Sidensjö på kvällen. Jag vill dessutom inte åka senare eftersom det oftast är så mycket folk på tågen och jag har ett sjukligt behov att hålla koll på mitt bagage. Vilket förstås försvåras då det är mycket folk på tåget. Dessutom passar 12.04 tåget perfekt i mors schema. Hon börjar 12 och hennes arbetsplats ligger väldigt nära tågstationen. Match made in heaven.

Satt uppe och läste alldeles för länge i natt. Dumt gjort av mig, fast har inte varit så trött i dag. Mest irriterad över att klockan vägrat ge efter för mina försök att telepatiskt få den att gå fortare. Tröttheten kommer säkerligen skölja över mig som en våg i morgon. Förhoppningsvis ska jag kunna ta mig till jobbet i ett stycke. Bör nog förmodligen stänga av datorn, göra mig i ordning för lite underbar sömn. Viktigast av allt, ringa och säga godnatt till honom ♥.