Mia

Åh, jag blir så frustrerad. Trodde det hade ordnat sig med maten, men en liten motgång. Var väldigt svårt att få sig i någon frukost =( Fast det kanske är på grund av att jag hade så svårt att somna i natt på grund av alla tankar. Mina demoner kanske jag ska säga. Det är inte alltid lätt att analysera sig själv och erkänna sina brister. Jag låg och tänkte på det jag hade skrivit i förra inlägget, samt mycket mer därtill. Jag får så dåligt samvete, men det gör mig mer övertygad. Mer vilja att ändra på sig. Det enda som kan vara svårt, är att sätta de nya perspektiven i spel. Eller ja, det jag menar, det är svårt att "träna" eller sätta sig i de situationerna. Bara en massa mind-training, men det är inte dåligt heller. Stärker allting. Men det är inte samma sak som att faktiskt vara i den situationen, men det kan jag inte göra något åt. Bara försöker mitt bästa för att tänka mer positivt. Sen kan man inte alltid vara positiv, men inte vara negativ i onödan. För det drabbar inte bara mig, utan även de runt mig. Oftast drabbas de som jag älskar mest och det är inte rätt. Långt i från.